Andrei och Matti fick likadana hjälppumpar för hjärtat – den ena har sin kvar, den andra har ett nytt hjärta
Andrei Podgoretskii och Matti Tervonen fick hjälppumpar för hjärtat vid HUS Hjärt- och lungcentrum nästan samtidigt år 2019. Matti har fortfarande kvar hjälppumpen medan Andrei har fått ett hjärttransplantat. Båda männen fick ett nytt liv tack vare hjärtoperationerna.
I januari firar Andrei Podgoretskii sitt nya hjärta. Det fick Podgoretskii i början av år 2020.
För Andrei Podgoretskii är detta år ett riktigt jubileumsår. Han fyller jämna år och firar dessutom 4-årsjubileum. På hösten fyller han 70 år och milstolpen på fyra år nådde han redan i januari.
I januari firade han sitt nya hjärta. Det fick Podgoretskii i början av år 2020.
Han hade helt plötsligt fått hjärtsymtom redan några år tidigare. Podgoretskii som älskar stugliv hade varit ensam på sin älsklingsplats i Pihlajakoski vid Saimens strand på hösten 2017. Smärtan kom i vågor och var ibland lindrigare och ibland svårare, och medicinerna hjälpte inte.
Till slut var smärtan så svår att Podgoretskii bad att hans hustru skulle hämta hem honom från stugan till Tammerfors. Det kändes omöjligt att själv köra de två hundra kilometrarna.
Under resan kände han sig så dålig att han åkte in till jouren vid Tammerfors universitetssjukhus istället för att vänta till läkartiden han hade bokat. Mindre än en halv timme efter att han kommit till jouren var han redan i ett behandlingsrum.
Undersökningarna visade att Podgoretskii hade fått en hjärtinfarkt och det här var i själva verket redan den andra. Han hade bara inte själv identifierat den första infarkten. Efter besöket på jouren blev det en omfattande ruljangs, såsom Podgoretskii beskriver saken.
“Efter det besökte jag TAYS Hjärtsjukhus hela tiden. Jag var verkligt svullen eftersom det samlades mycket vätska i kroppen. En gång i månaden gjordes ingrepp för att underlätta situationen, men det hjälpte inte mycket.”
Till slut beslutade läkaren att Podgoretskii behöver en hjälppump för hjärtat så att han klarar sig till en hjärttransplantation.
“Hjälppumpen löste allt”
I mars 2019 var Andrei Podgoretskii den första finländaren som fick en Heartmate3-hjälppump. Följande i kön var Matti Tervonen från Brahestad som låg inlagd på sjukhuset samtidigt. Det skrevs om hur männen hade det med hjälppumparna genast efter operationen.
Tervonens berättelse låter bekant. En aktiv man som överraskades av hjärtproblem. År 2010 skidade Tervonen i Saariselkä i Lappland och kände sig så svag att han måste uppsöka läkare. Läkaren skickade Tervonen direkt till Lapplands centralsjukhus i Rovaniemi där han fick diagnosen dilaterad kardiomyopati.
Tervonen kämpade under knappa tio år med sitt hjärta som pumpade allt sämre och han kände sig allt sämre under åren som gick. År 2019 flyttades Tervonen över från Uleåborg till HUS, eftersom man inte längre kunde hjälpa honom i Uleåborg.
"Genast när jag vaknade upp efter operationen märkte jag att jag hade lättare att andas.”
“Jag var ofta sjuk det sista halvåret innan jag fick hjälppumpen. Jag hade svårt att andas och mådde annars också dåligt. Hjälppumpen löste allt. Genast när jag vaknade upp efter operationen märkte jag att jag hade lättare att andas”, minns Tervo.
Nu har det gått ungefär fem år sedan apparaten sattes in och Tervonen är på ett kontrollbesök vid Mejlans. Hjälppumpen har fungerat utmärkt och han behöver ingen hjärttransplantation.
Nu går han på kontroller två gånger per år i Helsingfors. De andra två kontrollerna sköts närmare hemorten vid Uleåborgs universitetssjukhus. Tervonen har varit nöjd med både hjälppumpen och vården.
“Vården har varit smidig även om jag åkt mellan Uleåborg och HUS. I Helsingfors har jag fått mycket god vård, fastän man kanske tycker att det är en stor anläggning med många patienter och mycket brådska. Man har tagit väl hand om mig.”
Även om hans kondition inte är riktigt lika bra som förut rör Tervonen fortfarande aktivt på sig. På hösten jagar han, på sommaren spelar han golf och fiskar. Han får ändå inte bada bastu eller simma med hjälppumpen eftersom dess styrenhet och batterier är känsliga för fukt och värme, och å andra sidan också för kyla.
”Jag föll till marken av defibrillatorns stöt”
Den enda allvarliga incidenten efter insättningen av hjälppumpen skedde hösten 2022. Tervonen jagade hemma i Brahestad när han fick rytmrubbningar. Eftersom hjälppumpen har en defibrillator gav den hjärtat en stöt så att det började slå igen.
”Stöten var så pass kraftig att jag föll till marken. I Uleåborg såg man på utrustningen för distansuppföljning att jag hade kammarflimmer. Defibrillatorn gav fyra stötar. Jag satt på en tuva och väntade på vad som skulle hända.”
"Jag hade kammarflimmer. Defibrillatorn gav fyra stötar. Jag satt på en tuva och väntade på vad som skulle hända."
Tervonen lyckades ringa till sin son som kunde beskriva var hans pappa var så ambulansen kunde hämta honom från skogen. Därefter har det inte varit några problem.
Om Tervonen ligger riktigt stilla kan han höra hur hjälppumpen tickar. Det enda som syns utanpå är en ryggsäck som han bär med sig. I ryggsäcken finns hjälppumpens batterier som måste bytas ut morgon och kväll. Efter att ha laddats 360 gånger byts de ut.
Ett nytt hjärta, ett nytt liv
För Podgoretskii gick det inte lika bra med hjälppumpen som för Tervonen. Det blev en infektion vid utgångsöppningen för elledningen som går genom huden till pumpens styrenhet. Detta ledde i sin tur till njursvikt och dialys. Han kände sig riktigt dålig.
Mindre än ett år efter insättningen av hjälppumpen kom dock den efterlängtade nyheten: han skulle få ett nytt hjärta.
Podgoretskii hade firat nyår med frun och en väns familj på stugan. När han fick ett samtal några dagar senare gissade han vad det var fråga om.
”De frågade hur snabbt jag kan komma till Mejlans tornsjukhus. Jag sade att jag kommer så fort som möjligt. Jag beställde taxi till Kuhmois som ligger 20 kilometer bort och packade snabbt ner rakapparaten och annat viktigt. Drygt ett par timmar senare var jag i Helsingfors.”
"De frågade hur snabbt jag kan komma till Mejlans. Jag sade att jag kommer så fort som möjligt. Drygt ett par timmar senare var jag i Helsingfors."
Nästa dag hade han ett nytt hjärta. Podgoretskii minns att han kände sig lite förvirrad ett par dagar efter operationen. Den kraftiga medicineringen orsakade vilda drömmar och syner från rymden till havsbotten.
Återhämtningen gick långsammare än efter insättningen av hjälppumpen och två veckor efter operationen blev det problem. Podgoretskii minns att han sträckte på benen på avdelningen och vaknade plötslig på den avdelning där han varit genast efter operationen.
Hjärtsäcken var full av blod. Det visade sig att den nya dialyskatetern hade styrts utanför blodkärlet. Det hade behövts en ny operation för detta.
Efter att ha varit en månad på sjukhuset längtade Podgoretskii redan hem. Läkarens order var att han måste kunna gå på egna ben innan han kan skrivas ut. Äntligen kom den dagen.
”Det var lättare att förstå att jag hade en apparat än en annan människas hjärta i bröstet”
Podgoretskii har haft sitt nya hjärta i drygt fyra år. Det har inte längre varit några större problem. Även njurarna har återhämtat sig och han behöver inte längre dialysen som pågick i många år.
“På det mentala planet var det nya hjärtat en större grej än hjälppumpen. Det var lättare att förstå att jag hade en apparat än en annan människas organ i bröstet. Nu tänker jag inte längre på saken utan tackar den människan." Olyckan var tråkig för honom, men jag hade god tur”, säger Podgoretskii med tacksamhet.
Hjälppumpen begränsade livet i någon mån, men det finns inga begränsar med det nya hjärtat.
“Ingenting är förbjudet. Vid HUS sade de att jag har ett nytt hjärta och kan göra vad jag vill!"
“Ingenting är förbjudet. Vid HUS sade de att jag har ett nytt hjärta och kan göra vad jag vill! Andra besvär som min sjuka höft och ålder begränsar dock vad jag kan göra. Jag vill inte bli opererad på nytt för jag är rädd att njurarna igen skulle ta stryk. Jag vill inte genomgå dialys igen.”
Podgoretskii upplever att han har förändrats på det mentala planet. Oavsett om det är på grund av åldern eller sjukdomarna så har värderingarna blivit mjukare. Det allra viktigaste är i slutändan ens eget liv.
“När situationen var som svårast tänkte jag att jag har många anledningar att fortsätta leva. Fina barn och barnbarn, mina nära och kära överlag. Min fru har varit ett ovärderligt stöd.“
Överlag har livet blivit lugnare och jag klarar inte längre av att ha många bollar i luften på samma sätt som då jag var ung.
“Förr gjorde jag allt så snabbt som möjligt. Numera tänker jag att jag inte har bråttom någonstans. Hellre gör jag saker i lugn och ro”, säger han.
Mannen som varit företagare hela sitt liv erkänner att han inte alltid tyckte så mycket om skatterna. Nu är situationen en annan.
“När jag före hjärttransplantationen såg apparaterna som kostar flera miljoner tänkte jag att skattepengarna nog går till rätt ställe. De människor som vårdat mig har varit fantastiska. Kompetensen är i toppklass, det är raketvetenskap.”
"Skattepengarna nog går till rätt ställe. Kompetensen är i toppklass, det är raketvetenskap.”
Alla hjärttransplantationer och insättningar av hjälppumpar i Finland görs vid HUS
Alla hjärttransplantationer och insättningar av hjälppumpar för hjärtat, det vill säga mekaniska stöd i hjärtats vänstra kammare, görs i Finland vid HUS Hjärt- och lungcentrum. Varje år sätter man in ungefär 15–20 hjälppumpar för hjärtat. Behovet av hjälppumpar kunde vara 3–4 gånger större om situationen jämförs med invånarantalet i till exempel USA eller Tyskland, bedömer professor, avdelningsöverläkare Karl Lemström.
Vårdpraxis varierar dock på olika håll i Finland. Enligt Lemström skulle det vara möjligt att genomföra fler ingrepp vid HUS.
En hjälppump för hjärtat passar patienter med grav svikt i vänstra kammaren och vars högra sida av hjärtat fortfarande fungerar tillräckligt bra. Kriterierna för patienter som får en hjälppump är desamma som för hjärttransplantationer.
För äldre patienter är en hjälppump ett alternativ till en hjärttransplantation. En hjälppump för hjärtat kan fungera även som en tillfällig lösning i väntan på en hjärttransplantation om patienten inte längre kan vänta. Hjälppumpar passar inte patienter som lider av en sjukdom som gör hjärtmuskeln tjockare eller som har en liten vänster kammare.
Ungefär 20 vuxna patienter per år genomgår en hjärttransplantation. En hjärttransplantation kan göras i vilken ålder som helst med beaktande av patientens kondition. Den övre åldersgränsen är ändå 65–70 år. Även personer äldre än så kan få en hjälppump. Majoriteten av patienterna som genomgår hjärttransplantationer är 50–59 år.
Hjärttransplantationer är det bästa alternativet. Hjärttransplantationerna begränsas dock av ett otillräckligt utbud på hjärttransplantat.
Insättningar av hjälppumpar och hjärttransplantationer är stora öppna hjärtoperationer. Intensivvården räcker mellan två dagar och två veckor. Sjukhusvistelsens längd varierar mellan några veckor och några månader. Konvalescenstiden beror på hur sjuk patienten är eller i en hur kritisk situation hen är före operationen.
Målet med åtgärden är att symtomen på hjärtsvikt ska bli så lindriga som möjligt och att patienten ska kunna röra sig och leva ett så vanligt liv som möjligt. Användningen av hjälppumpen kräver anpassning och att lära sig leva med den, men på sjukhuset får man den handledning som behövs. Till exempel måste drivledningens utgångsställe hållas rent och patienten få blodförtunnande läkemedel.
Efter en hjärttransplantation måste man använda immundämpande läkemedel resten av livet. Trots riskerna för komplikationer har patienterna ändå varit nöjda med den övergripande förbättringen av livskvaliteten efter båda operationerna.
Sakkunnig avdelningsöverläkare, professor Karl Lemström från HUS Hjärt- och lungcentrum. Lemström koordinerar också hjärt- och lungtransplantations- samt hjälppumpsverksamheten vid HUS.
Vill du berätta din historia?
Vi söker nya patientberättelser som kan publiceras på HUS webbplats. Skriv till oss på adressen esh.viestinta@hus.fi om du blev intresserad. Vi förbehåller oss rätten att besluta om vilka berättelser vi publicerar och när.