Vi förutsåg statsrådets förväntade reform av social- och hälsovården genom att offentliggöra våra synpunkter på reformen redan i slutet av 2019.

Vi betonade HUS särskilda ställning inom den specialiserade sjukvården i både Nyland och hela Finland. Vi ansvarar nationellt till exempel för de mest krävande tjänsterna på specialnivå, såsom organtransplantationer och behandling av sällsynta sjukdomar hos barn. Utöver detta utbildas nästan hälften av Finlands specialistläkare i samarbete mellan HUS och Helsingfors universitet.

Vi framförde att HUS bör ha lagenligt ansvar för ordnande av specialiserad sjukvård i Nylandsområdet och lagenliga särskilda skyldigheter för hela landet, inklusive utbildnings- och forskningsverksamhet.

I februari diskuterades vårdreformen för Nylands del i Ständerhuset i ett evenemang som anordnades av familje- och omsorgsminister Krista Kiuru. De fyra självstyrande områdena som planerats i Nyland och särlösningen för Helsingfors stad var i detta skede på remiss. Under evenemanget lyfte vår verkställande direktör Juha Tuominen fram den förväntade stora ökningen i Nylands befolkningsmängd och de servicebehov och resursutmaningar som den orsakar.

Lagpropositionens förslag till finansieringsmodell är ohållbart

Statsrådet offentliggjorde 15.6.2020 sitt förslag till lagproposition för social- och hälsovårdsreformen. Vi ansåg att det var viktigt att uppnå målen för social- och hälsovårdsreformen men att den föreslagna finansieringsmodellen är fullständigt ohållbar.

HUS styrelses ställningstagande till propositionen publicerades 3.9. Enligt det innehöll lagpropositionen en stor nedskärning i tjänsterna i Nyland. Enligt HUS styrelse skulle finansieringsmodellen om den förverkligas undergräva en jämlik specialiserad sjukvård och skrota systemet för specialiserad sjukvård i hela landet.

Enligt styrelsen skulle den föreslagna finansieringsmodellen innebära en nedskärning i finansieringen på mer än 100 miljoner euro per år enbart på HUS. Omräknat till årsverken skulle detta innebära en bestående minskning av ca 1 500 årsverken på HUS. I oktober framförde vi våra synpunkter på infomötet för vårdreformen som anordnades 12.10 för de nyländska riksdagsledamöterna. Förutom styrelseordföranden och verkställande direktören svarade några centrala vårdreformsexperter i ledningen på riksdagsledamöternas frågor. Vi fortsatte kritiken vi riktat mot vårdreformen senare genom att i oktober återkomma till problemen med den föreslagna finansieringsmodellen i debattartiklar i medierna. I dem betonade vi att finansieringsmodellen byggde på artificiella teoretiska faktorer som försökte beskriva behovet av social- och hälsovårdstjänster, men som var långt ifrån verklighet.

Övriga universitetssjukvårdsdistrikt deltog i kritiken

Övriga universitetssjukvårdsdistrikt anslöt sig till den kritik mot social- och hälsovårdsreformen som vi ställt i november genom ett gemensamt uttalande. I uttalandet betonades i synnerhet att det i den övergripande social- och hälsovårdslagstiftningen inte anslagits några medel för undervisning och forskning på universitetssjukhusen. En tiondel av budgeten för universitetssjukhusen går emellertid till undervisning och forskning, men mindre än hälften av detta kompenseras av staten.

Enligt direktörerna för universitetssjukvårdsdistrikten kan man inte tillåta att utbildningen och forskningen inom hälsovårdssektorn minskar i Finland. Enligt dem ska full finansiering för både undervisning och forskning avsättas i den framtida social- och hälsovårdslagen.