Bedömningen av leverantörer sker via lämplighetskrav som ställts i upphandlingsprocessen för anbudsgivarna i en anbudsförfrågan.

Anbudsgivare kan åläggas lämplighetskrav för att säkerställa att företaget kan genomföra föremålet för upphandling och samtidigt säkerställs att företaget inte har försummat att fullgöra sina sociala skyldigheter (skatter, sociala avgifter, pensionsavgifter osv.) och att företaget eller en person i ledande ställning inte har begått ett brott som särskilt föreskrivs i strafflagen.

Enligt § 87 i upphandlingslagen (1397/2016) ska den upphandlande enheten i EU-upphandling kräva ett gemensamt europeiskt upphandlingsdokument (ESPD) som preliminär bevis på att anbudsgivaren uppfyller lämplighetskraven.

Innan upphandlingskontrakt ingås ska den upphandlande enheten enligt § 88 i upphandlingslagen (1397/2016) kräva att den valda anbudsgivaren lämnar in aktuella intyg och utredningar för att utreda om anbudsgivaren berörs av någon sådan grund för uteslutning som avses i lagen och om den uppfyller de lämplighetskrav som den upphandlande enheten ställt.

Bedömning av nya leverantörer genom kriterier för miljöansvar och socialt ansvar

Under 2020 användes i 26 procent av anbudsförfrågningarna vid samordnad upphandling kriterier för socialt och/eller miljöansvar. Kriterierna för miljöansvar baserades på HUS miljöprogram och produktgruppsspecifika riktlinjer som publicerats i guiden för ansvarsfull upphandling. I flera anbudsförfrågningar kartlades om produkterna innehåller PVC-plast och i en del av anbudsförfrågningarna var det tvingande kravet att produkten inte innehåller PVC eller andra halogenplaster. Även plastmärkningar och anvisningar för produktens återvinning förutsattes allmänt. I vissa anbudsförfrågningar användes miljömärkningar som tvingande krav, t.ex. FSC/PEFC eller typ 1 miljömärke (Svanmärkning och EU-miljömärkning). Dessutom förutsattes bland annat utsläppsrapportering i nya transporttjänstavtal.

Tillverkningsland och ansvarspolicy synliggörs

I anbudsförfrågningar som offentliggjordes år 2020 krävdes uppgifter om produkternas tillverkningsland samt att produkterna ska kunna spåras. I flera anbudsförfrågningar krävdes också förpliktelse till att iaktta HUS Logistiks Code of Conduct-avtalsvillkor, dvs. minimikraven för ansvar. I vissa anbudsförfrågningar krävdes också en detaljerad tillverkningsplats och en auditeringsrapport certifierad av tredje part om produktionsanläggningen i fråga. Utöver detta krävdes i flera anbudsförfrågningar för förnödenheter en utredning över leverantörernas ansvarspolicy och över hur de i sin verksamhet beaktat det sociala ansvaret, underleverantörernas auditeringar och utvecklingen av verksamheten. Förutom ovan nämnda krav gjorde vi en egen kategorispecifik riskbedömning och ställde flera krav för bedömningen av socialt ansvar i de produktgrupper där produkternas ursprung enligt BSCI-klassificeringen var i riskländer.

Livscykelkostnader för medicintekniska produkter

I flera konkurrensutsättningar av medicinteknisk utrustning beaktades kostnaderna för utrustningens totala livscykel tillsammans med experter inom medicinsk teknik. På så sätt bestod det totala jämförelsepriset av utrustningens anskaffningspris och livscykelkostnaderna för den tidsperiod som separat fastställts i anbudsförfrågan för utrustningen. I nästan alla konkurrensutsättningar av medicinteknisk utrustning krävdes leverantörerna på en utredning över de kvalitetssystem som de använder.