År 2021 publicerades de mest betydande pediatriska forskningsprojekten inom bland annat områdena diabetes, leversjukdomar samt cancer- och blodsjukdomar.
Mer än 30 forskningsgrupper inom alla pediatriska specialiteter hör till Pediatriska forskningscentralens forskarsamfund. Vårt forskarsamfund producerar varje år cirka 10 doktorsavhandlingar och mer än 300 referentgranskade vetenskapliga artiklar. Våra forskare beviljas årligen forskningstillstånd för cirka 70 forskningsprojekt.
”Vid Pediatriska forskningscentralen bedriver vi högklassig och mångfacetterad pediatrisk forskning, stöder pediatriska forskarläkares karriärstege, internationellt nätverkande och utbildning samt främjar forskningens samhälleliga synlighet genom aktiv kommunikation om våra senaste forskningsresultat”, berättar professor och överläkare Taneli Raivio som leder Pediatriska forskningscentralen. År 2021 uppnådde vi till exempel följande forskningsresultat:
En ny typ av sällsynt och ärftlig funktionsstörning i de vita blodkropparna som leder till ett dödligt inflammatoriskt tillstånd
Livet på en nyfödd finländsk patient räddades med en snabb stamcellstransplantation tack vare att orsaken till ett svårt, generaliserat inflammatoriskt tillstånd klarnade i nära samarbete mellan forskare vid Helsingfors, Uleåborgs, Karolinska institutets och Wiens medicinska universitet. Forskarna beskrev en ny typ av recessivt ärftlig immunsvikt som beror på RhoG-proteinbrist. Forskningen har nyligen publicerats i den mest ansedda publikationsserien för blodsjukdomar, Blood.
”Tidigare kände man till fyra olika ärftliga HLH-sjukdomar. Vi upptäckte en ny form som beror på mutationer i RHOG-genen och kunde påvisa att RhoG-proteinet var en del som fattades i regleringen av granulocytfrigörelsen och som styr granylocyterna till rätt ställe på cellmembranet”, berättar docent Mikko Seppänen.
Få coronavirusreceptorer på näsans slemhinnor hos nyfödda
På nässlemhinnorna hos nyfödda finns det färre coronavirusreceptorer än hos vuxna. Detta kan för sin del förklara varför de mer sällan drabbas av coronavirusinfektioner.
”Vår forskning belyser delvis varför nyfödda sällan får en coronavirusinfektion och ofta besparas från en coronavirusinfektion till och med när föderskan har drabbats av infektionen. Också symtomen hos en nyfödd som drabbats av infektionen är lindriga. Då det gäller andra luftvägsinfektioner får nyfödda däremot allvarligare symtom än vuxna”, berättar pediatrikern Santtu Heinonen.
Föräldrars värme minskar risken för brottslighet och psykopatiska drag bland unga
Den värme som föräldrar visat sina barn lindrar psykopatiska drag och brottsbenägenhet ännu i ungdomsåldern. Föräldrars fientlighet stärker de psykopatiska dragen och underblåser brottsligt beteende.
”Även om en ung persons utveckling redan gått i en ogynnsam riktning är spelet inte förlorat. Unga personers hjärnor anpassar sig, och därför kan kontakt med en trygg vuxen eller ett parförhållande som stödjer den ungas utveckling omforma den unga. Det krävs ytterligare forskning för att kunna identifiera olika bidragande faktorer”, berättar doktoranden, psykolog Heidi Backman.
Smarta pumpar ger betydande fördelar vid behandling av typ 1-diabetes hos barn och ungdomar
Hos HUS undersöktes under ett år hur glukoskontrollen påverkas av ett system med en självreglerande insulinpump som används av barn och unga som har typ 1-diabetes. En självreglerande insulinpump förbättrar glukoskontrollen bland barn och unga som har typ 1-diabetes. Tiden för de målsatta blodsockervärdena förlängdes med 12 procent, och resultatet förblev oförändrat under hela undersökningsåret. Dessutom halverades andelen låga blodsockervärden.
”Då det gäller barn och unga är fördelarna med en smart pump obestridliga. Hos alla patienter som deltog i uppföljningen förbättrades glukoskontrollen klart: både andelen för höga och andelen för låga blodsockervärden minskade”, säger pediatriska endokrinologen Anna-Kaisa Tuomaala.
Vart tredje barn som lider av gallvägsatresi har funktionella svårigheter i vardagen
Gallvägsbristen korrigeras redan i spädbarnsåldern, men i den kognitiva och motoriska utvecklingen hos många av dem som har gallvägsbrist framträder senare i barndomen och ungdomen problem som bör följas upp. I Finland föds årligen 3–4 barn med gallvägsatresi. Behandlingen av gallvägsatresi har i Finland koncentrerats till Nya barnsjukhuset. Den kirurgiska behandlingen av gallvägsatresi har redan länge varit framgångsrik.
”En betydande del av de undersökta hade motoriska problem vars utveckling inte kan bedömas på förhand. Om man upptäcker svårigheter i motoriska eller kognitiva färdigheter är det viktigt att uppmärksamma dem på daghem och i skolor och på så sätt bidra med nödvändiga stödåtgärder”, säger Satu Ruuska.
Mer information om pediatrisk forskning http://lastentautientutkimuskeskus.fi/ (på finska)