På barnmottagningarna på Pejas sjukhus är distansmottagningar en del av vardagen

På barnens mottagningar används Maisas distansmottagningar som planerat, men också i överraskande situationer när till exempel en patient har insjuknat och inte kan komma till mottagningen.

Före den planerade distansmottagningen har patienten gått på ordinerade laboratorieprover eller till exempel gjort de begärda testerna på nätet.

 ”Distansmottagningarna fungerar bäst när barnet har en kronisk sjukdom, till exempel nedsatt sköldkörtelfunktion, diabetes eller astma vars behandling är under kontroll. I dessa situationer kan vartannat besök mycket väl vara en distansmottagning ”, säger avdelningsläkare Pia Lehmusjärvi.

Före coronapandemin var antalet distansmottagningar på barnmottagningarna litet. Coronapandemin tvingade till att söka nya alternativ till traditionella mottagningar. Genast i början upptäckte man att det är av största vikt att patienterna och även personalen får tydliga anvisningar för att distansmottagningarna ska fungera.

"Jag har endast fått positiv respons om distansmottagningarna. Familjen kan till exempel ha svårt att komma på grund av sjukhusets långa avstånd och en del familjer kan ha många vårdbesök. I dessa situationer underlättar det för familjen betydligt när läkarbesöken ibland genomförs som distansmottagningar. Även en del unga har klar nytta av distansmottagningar i situationer där det annars är svårt att motivera den unga att komma till läkarmottagningen ", fortsätter Lehmusjärvi.

Användningen av distansmottagningar är mångsidig på barnmottagningarna. Det har också förekommit situationer där patientfamiljen och sjukskötaren har varit på plats på distansmottagningen, men läkaren har varit på distans. På distansmottagningen kan man också agera så att en del av mottagningen hålls av en läkare och i slutet av mottagningen kommer en sjukskötare för att handleda patientfamiljen till exempel om att ta läkemedlet.

 "Distansmottagningarna skapar flexibilitet i arbetslivet. Det finns dock skäl till utveckling. Vi kunde till exempel på förhand noggrannare planera och centrera arbetsdagen full med distansmottagningar ", konstaterar Lehmusjärvi.

Ibland räcker den planerade distansmottagningen dock inte till för att behandla patientens sjukdom och patienten får en ny tid till mottagningen på sjukhuset. Genom god planering och rätt patientval undviker man oftast detta.

Kunderna förväntar sig digitala tjänster av oss

För närvarande genomförs cirka 20 procent av HUS mottagningar som distansmottagningar. Inom psykiatrin har andelen uppgått till hela 50 procent. Man vill ytterligare öka antalet distansmottagningar på grund av deras obestridliga fördelar, men endast när distansmottagningen verkligen fungerar och ger mervärde.

"Våra kunder är vana vid att använda digitala tjänster och förväntar sig också denna möjlighet av oss yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården. När man väljer rätt är distansmottagning ett snabbt och trevligt sätt. Samtidigt är också naturen nöjd när miljöbelastningen på resorna försvinner ”, berättar HUS utvecklingsdirektör Visa Honkanen.

Distansmottagningen lämpar sig för situationer där ingen egentlig undersökning av patienten behövs. Dessutom är det viktigt att både vårdpersonalen och patienten känner sig bekväma med detta tillvägagångssätt. "Åldern är inte avgörande - distansmottagning är inte bara för unga", påpekar Honkanen.

Om det behövs en djupgående diskussion om till exempel frågor i anslutning till svår sjukdom, är traditionell mottagning ansikte mot ansikte oftast det bästa alternativet. Fortfarande i de flesta fall där det är nödvändigt att undersöka patienten kommer distansbesök inte i fråga. "Ofta lyckas dock uppföljningsbesöken, särskilt med en läkare som redan är bekant, bra på distans", berättar Honkanen.

Läs mer om HUS elektroniska tjänster och distansmottagningar i e-tjänsten Maisa.