Finlands giftigaste svampar

Vit flugsvamp (Amanita virosa)

Den vita flugsvampen är en dödligt giftig svamp som innehåller amatoxiner som skadar levern. Symtomen börjar vanligen 6–24 timmar efter förtäring. Till de första symtomen hör kraftiga magsmärtor, kräkningar och vattentunn diarré.

Den vita flugsvampen är helt vit. Hatten är äggformad som ung, utbredd som gammal och 3–12 centimeter bred. Foten är vit, 5–15 centimeter hög, med ring och strumpa. Den växer i hela landet bland annat i granskogar, kärr och lundar i augusti–september. Vit flugsvamp kan förväxlas med champinjon och halmslidskivling.

Lömsk flugsvamp (Amanita phalloides)

Den lömska flugsvampen är en dödligt giftig svamp som innehåller amatoxiner som skadar levern. Symtomen börjar vanligen 6–24 timmar efter förtäring. Till de första symtomen hör kraftiga magsmärtor, kräkningar och vattentunn diarré.

Den lömska flugsvampens hatt är äggformad som ung, utbredd som gammal (5–15 centimeter bred) och till färgen en blandning mellan olivgrön och gulgrå (eller vit). Foten är vit, 7–15 centimeter hög, med ring och strumpa. Den lömska flugsvampen är en sällsynt art som växer i sydvästra Finland (Åland, Åbo skärgård och Nyland). Den växer i lundar och på hagmark i augusti–september. Lömsk flugsvamp kan förväxlas med champinjoner och gröna kremlor.

Gifthätting (Galerina marginata)

Liksom vit och lömsk flugsvamp innehåller gifthättingen också amatoxiner som skadar levern.

Hatten är mörkbrun som våt, ljust gyllenbrun som torr och 1–5 centimeter bred. I mitten av hatten finns en upphöjning. Foten är 2-7 cm hög, tunn och brun, mörkare mot basen. Den har en tunn ring och nedanför vita lodräta fibrer. Svampen är allmän i hela Finland. Det växer vanligtvis på murknande barrträd bland annat i skog och på avverkningsområden eller på barkströ i trädgårdar och längs motionsslingor i september–november. Gifthätting kan förväxlas med föränderlig tofsskivling.

Toppig giftspindling (Cortinarius rubellus)

Den toppiga giftspindlingen är en dödligt giftig svamp som innehåller oreallnin som skadar njurarna. Tiden mellan förtäring och symtom varierar (12 timmar–14 dygn), vanligtvis börjar symtomen (bland annat kräkningar) efter tre dygn.

Den toppiga giftspindlingen har en röd- eller kanelbrun hatt som är 3–10 centimeter bred med en upphöjning i mitten. Foten är 0,5–1,5 centimeter tjock och 5–13 centimeter hög. Den toppiga giftspindlingen förekommer allmänt i hela landet i unga grandungar, kärrskogar, ödemarksskogar, längs kanterna av myrar, ofta i vitmossa i augusti–september. Toppig giftspindling kan förväxlas med andra spindlingar och pepparriska.

Stenmurkla (Gyromitra esculenta)

Som rå eller otillräckligt behandlad är stenmurklan giftig och innehåller gyromitrin som i värsta fall kan skada levern. Symtomen börjar vanligen 4–12 timmar efter förtäring. Till de första symtomen hör bland annat kräkningar, diarré, magsmärtor och svindel.

Stenmurklans hatt är brun, 4–12 centimeter bred med hjärnliknande fåror, ihålig och påminner om en struva. Foten är ljusgrå och 2–5 centimeter hög. Svampen är vanlig i hela landet och växer bland annat på sandig barrskogsmark och på skogshyggen. Stenmurklan kan plockas från april till juni. Stenmurklan kan förväxlas med toppmurkla och biskopsmössa.