Läkemedelsutveckling som grundar sig på långsiktig klinisk forskning och grundforskning

Ett kontinuerligt blodflöde i kärlen är avgörande för att kunna leva. Om det uppkommer ett sår i blod­kärlsväggen, rusar blodplättarna till hjälp. De fäster i det skadade blodkärlets vägg och i varandra och bildar ett lokalt koagel. På så sätt reparerar de blodkärlsskadan. Balanserad blodkoagulation, det vill säga hemostas, är en livskyddande mekanism i kroppen. 

Många sjukdomar, ärftliga faktorer eller till och med invasiva behandlingar av blodkärlen kan orsaka för mycket blodkoagulation, det vill säga tromboser i vener eller artärer. Den mest ödesdigra följden av trombos kan vara lungemboli, hjärtinfarkt eller stroke.

Kroppens egna ämnen hjälper till att reglera koagulationen

Människokroppens mastceller producerar heparin, som är en antikoagulant, det vill säga det förhindrar att blodet koagulerar för mycket. 

"Heparin som isolerats ur gristarmens slemhinna är ett nödvändigt läkemedel för att förhindra blod­proppar till exempel inom kärlkirurgi och i behandlingen av koagulationssjukdomar", säger överläkare Riitta Lassila från HUS och Helsingfors universitet. Hon har länge forskat i koagulationsmekanismen.

De molekyler som påverkar blodets koagulation fångade Lassilas intresse redan i början av läkar­studierna. 

"Jag ville förstå varför blodet plötsligt inte flödar som det ska i det enorma rörsystem som vårt blodkärlssystem bildar. Vilka är orsakerna och vad kan man göra åt det?", beskriver Lassila.

År 1997 ägnade Lassilas forskningsgrupp uppmärksamhet åt en molekyl som förekommer naturligt i människokroppens och som verkade styra blodkoagulationen. Molekylen främjade läkningen av det skadade området i blodkär­let, det vill säga hemostasen, men lugnade samtidigt den överdrivna interaktionen mellan blodplättarna, det vill säga trombocyterna och von Willebrand-faktorn och andra koagulationsfaktorer och hindrade på så sätt blodet från att koagulera utanför det skadade området. 

Utvecklingen av läkemedlet är en upptäcktsfärd som pågått i två decennier

Lassila och hennes forskningsgrupper tillverkade ett läkemedel som imiterar kroppens egen substans genom att kombinera två molekyler: heparin och albumin. 

"Med hjälp av Finlands Akademis stipendium kunde vi till en början utveckla tillverkningsteknologin för läkemedlet tillsammans med en holländsk toppexpert och ett schweiziskt läkemedelsföretag. År 2009 grundades läkemedelsföretaget Aplagon för att utveckla den vetenskapliga upptäckten till ett kommer­siellt läkemedel. Efter flera finansieringsomgångar har vi nu gått vidare till den kliniska fasen och ansökt om tillstånd hos EU:s läkemedelsmyndigheter att använda APAC-läkemedlet för sjukhusvård", säger Lassila.

Nyfikenheten har bara ökat i takt med de upptäckter forskningen fört med sig och den har inte minskat trots mångfasiga och dyra läkemedelsstudier och byråkratin i anknytning till dem.

Det har krävt mycket arbete, pengar och tid för forskarna att nå den fas av studien där läkemedlet kan undersökas på patienter. Nu är Lassila hoppfull, eftersom det inte finns något annat läkemedel i världen som vid preliminära människoförsök har visat sig vara säkert och fungerande för att upprätthålla den kärlaccess som krävs vid dialysbehandling.

Blodbanorna hos njurpatienter blir lätt tilltäppta

För dialysbehandling görs en liten blodkärlsoperation i armen för att skapa kärlaccess så att det är möjligt att rengöra blodet med en dialysapparat. Under behandlingen används två rutter till apparaten, av vilka den ena hämtar blodet för rengöring och den andra återför det rengjorda blodet till kroppen. 

"Dessa blodbanor täpps lätt till och hålls aldrig i funktionsdugligt skick. Omogna blodbanor fördröjer inledandet av dialys och medför stora kostnader. Tilltäppta blodbanor orsakar extra arbete, tar upp patienternas tid och ökar infektionsrisken, och på grund av trombosbenägenheten finns det också risk för dödsfall", säger Lassila. 

Avsikten är också att pröva läkemedlet för att lugna åderskador som förtränger artärerna och som till exempel förekommer hos personer med diabetes, särskilt i den perifera blodcirkulationen.

HUS stöd för läkemedelsforskning öppnar många möjligheter

Hösten 2023 grundade HUS en riktad stödfinansiering för läkemedelsforskning. I finansieringen ingår bland annat fortbildning i utförandet av läkemedelsprövningar. Med HUS stöd för läkemedelsforsknings har Lassilas gruppen fått fart på forskningen och forskargruppens medlem specialistläkare Eeva-Maija Weselius, som är specialiserad på kärlaccesskirurgi, har fått internationell utbildning och forskarmånader, det vill säga avlönad ledighet för att genomföra forskningen.

"Om allt går bra kan vi inom kärlaccesskirurgin inom några år ha tillgång till ett nytt läkemedel som håller blodbanorna öppna och fungerande. Detta gynnar både HUS patienter med njursjukdo­mar och hela HUS", säger Lassila. 

Det internationella forskningssamarbetet har även visat andra möjliga indikationer för APAC-läkemedelsmolekylen. 

"Vi har flera ärftliga, livsstilsförvärvade och akuta inflammatoriska sjukdomar som är förknippade med risk för trombos. Dessa sjukdomar kan vi förhoppningsvis tryggt bromsa upp och behandla med detta läkemedel", konstaterar Lassila.