40 år av hiv och 25 år av läkemedel: situationen för hiv-positiva i Finland är säker, men det finns också missförhållanden

I Finland vårdas för närvarande cirka 2 900 hiv-positiva patienter, av vilka över 60 procent på HUS. Av alla patienter är cirka 95 procent i läkemedelsbehandling och cirka 95 procent av dem har uppnått ett så bra behandlingsresultat att hiv-smittan knappast förkortar deras livslängd och de inte ens smittar hiv vidare vid oskyddad sexkontakt. 

"För hiv-positiva kvinnor som övervakas av HUS har redan över 500 spädbarn fötts och ingen av dem har smittats. Ett bra behandlingsresultat på samma nivå har uppnåtts oberoende av smittsätt – även hos personer som använder injektionsdroger", säger HUS infektionsläkare Jussi Sutinen.

Hiv-patienter förbinder sig mycket väl till vården

I takt med att behandlingarna utvecklas kan nuförtiden största delen av patienterna behandlas med kombinationsmedicinering som består av 1-2 tabletter per dag och biverkningarna har till stor del gett vika. I år har de första långverkande injektionsbehandlingarna kommit ut på marknaden och då kan hiv-medicineringen genomföras med injektioner som ges med två månaders mellanrum. 

"För att uppnå ett bra behandlingsresultat i hiv liksom i andra sjukdomar krävs noggrant engagemang i vården. Resultaten visar att hiv-positiva personer har mycket att lära andra patientgrupper om detta", konstaterar Sutinen. 

"I Finland konstateras fortfarande cirka 150 nya hiv-infektioner årligen, som nästan utan undantag härstammar från personer som inte själva känner till sin smitta. Därför är det fortfarande viktigt att använda kondom med slumpmässiga sexpartner. Numera kan hiv-infektioner också förebyggas med förebyggande medicinering (prep) hos personer med hög smittorisk. Redan cirka 350 personer på HUS poliklinik för könssjukdomar får denna behandling", fortsätter hon. 

I år har fem unga som använt injektionsdroger varit oroliga för hiv-smitta. Under de föregående sju åren förekom sammanlagt endast sex sådana infektioner. Eftersom det årligen konstateras över 1 000 nya hepatit C-infektioner som smittar via injektionsdroger, väcker detta också oro över att hiv sprids på nytt hos dessa personer. Man strävar efter att påverka detta genom att effektivisera det uppsökande arbetet, testningen och hälsorådgivningen. 

Hiv-positiva möter fortfarande fördomar

"Hiv-epidemin började för 40 år sedan och utvecklingen av en fungerande hiv-medicinering anses ha pågått i 25 år i år. Tack vare medicineringen kan en hiv-positiv person leva ett fullvärdigt och eget liv. Diagnosen påverkar inte människans förväntade livslängd och hiv är inte ett hinder för att få barn. Utvecklingen av medicineringen och hiv-arbetet under epidemin har väsentligt påverkat den hiv-positiva livskvaliteten, och på 2020-talet är saker och ting betydligt bättre än i början av epidemin", säger Tapani Valkonen, samfundsarbetare vid intressebevakningsorganisationen för hiv-smittade Positiiviset ry. 

Trots medicineringens utveckling finns det fortfarande många missförhållanden med att leva med hiv även i Finland på 2020-talet. Hiv-positiva möter ofta fördomsfulla attityder och stigma i samhället. 

"Det är vanligt att man vill dölja sin egen hiv-smitta och att risken för att smittan avslöjas orsakar oproportionellt stor rädsla. Detta har också förstärkts av problemen med kriminalisering. I Finland har det länge funnits ett oklart straffrättsligt ansvar för avslöjande av hiv-status och exponering för hiv-smitta. Detta har orsakat särskild stress och oro för hiv-positiva. Ett stort steg mot att undanröja detta missförhållande kom i höst i och med Högsta domstolens beslut. Det behövs dock fortfarande arbete för att dela aktuell information och undanröja fördomar på bred front", säger Valkonen.