Ungas drogförgiftningar har mer än fördubblats under de senaste tio åren och det visar på illamående bland flickor

Det totala antalet besök på förgiftningsjouren har klart ökat bland personer över 10 år. Unga flickor är överrepresenterade bland drogförgiftningspatienter som vårdats på jourer. I motsats till små barn är drogförgiftningar hos unga självförvållade och avsiktliga. 

För tio år sedan bestod barns jourbesök på grund av förgiftning huvudsakligen av små barn under 10 år, vars förgiftningar skett i misstag via en olyckshändelse. Efter 2017–2018 har situationen förändrats, förgiftningsfallen drabbar numera unga och är självförvållade i stället för misstag.

Ökningen i antalet drogförgiftningar är en riksomfattande trend som barnläkarna vid universitetssjukhusen har fäst uppmärksamhet vid. Vid jourerna baserar sig diagnosen för förgiftningar på klinisk forskning som kompletteras med laboratorieundersökningar. Då ett barn eller en ungdom hamnar på jouren på grund av drogförgiftning, behandlas drogförgiftningen och den unga hänvisas till psykiatrisk hjälp.

Det är fråga om ett mycket allvarligt fenomen, eftersom de unga som hamnar på jouren på grund av drogförgiftning bara är toppen av isberget då det gäller unga som mår dåligt. Överdos av läkemedel hos unga under 16 år är en extrem form av illamående.

Illamående bland unga flickor ökar

Illamåendet bland unga flickor syns också i THL:s enkät Hälsa i skolan. Hos flickor i gymnasiet, på yrkesläroanstalter och på åttonde och nionde klass har självanmäld ångest ökat under åren 2013–2023. Måttlig eller svår ångest upplevdes 2023 av 31‒34 procent av flickorna i den grundläggande undervisningens åttonde och nionde klass samt av flickor som studerar första och andra året vid gymnasier och yrkesläroanstalter. Motsvarande siffra hos pojkar var 7‒8 procent. Ungefär en tredjedel av flickorna upplevde sitt hälsotillstånd som måttligt eller dåligt. Av pojkar i samma ålder hade 15 procent motsvarande upplevelse. En ökad upplevelse av ensamhet syns mer hos unga flickor än hos pojkar. Flickor upplever också att dialogen med deras föräldrar har försvagats.

Drogmissbruk förklarar inte unga flickors illamående, eftersom ungdomarna i enkäten Hälsa i skolan själva rapporterar att levnadsvanorna blir sundare då alkoholbruk i berusningssyfte och rökning minskar.

De ungas liv har förändrats genomgripande på kort tid. Familjestorleken har minskat, föräldrarnas belastning i arbetslivet reflekteras i vardagen, skolgången digitaliseras och de ungas egna nätverk har flyttat till digitala plattformar, där val styrs av skadliga algoritmer. TikTok har för unga också medfört utmaningar och läkemedelstips som anknyter till självdestruktivt beteende. Coronapandemin och Rysslands anfallskrig i Ukraina har inverkat på de ungas välbefinnande. En del av problemen är ett resultat av en utveckling som sträcker sig över generationer.

Ordnandet av mentalvårdstjänster för barn och unga är en fråga om värderingar. Finland behöver ett välfungerande servicenät med låg tröskel vad gäller frågor om mentala hälsa bland barn och unga. Vi behöver också samhälleliga metoder för att kunna påverka att material och ageranden som är skadliga för barn och unga inte sprids fritt på sociala medier. Att få ordning på dessa saker utesluter inte föräldrars och andra trygga vuxnas ansvar att vara närvarande och fungera som stöd i de ungas vardag.

Tabell: Totala mängden drogförgiftningspatienter på universitetssjukhusens jourer för barn och unga 2013–2023.

Tabell: Mängden drogförgiftningspatienter enligt ålder på universitetssjukhusens jourer för barn och unga 2013–2023.

Tabell: Drogförgiftningspatienter enligt kön på universitetssjukhusens jourer för barn och unga 2013–2023.